Intresseavvägning och berättigat intresse – rättslig grund för GDPR.

Intresseavvägning är en av sex rättsliga grunder som används för att rättfärdiga behandlingen av personuppgifter. En intresseavvägning innebär att man jämför de intressen som överlåtaren av personuppgifter - exempelvis en kund eller anställd vid ett företag - har med de intressen som behandlaren av personuppgifterna - det vill säga det bolag, organisation eller stiftelse som är personuppgiftsansvarig - har. Syftet med intresseavvägningen är att komma fram till vem som drar mest nytta av att personuppgifterna antingen behandlas - det vill säga samlas in, förflyttas och lagras - eller inte.

Vid en intresseavvägning bör en helhetsbedömning utifrån varje enskilt fall genomföras. För att avgöra var gränsen för användningen av personuppgifterna ska gå kan man ställa sig frågan vad den enskilde som personuppgifterna berör rimligen kan förvänta sig i den givna situationen. Är det rimligt att behandla uppgifterna vid dataintrång där missbruk av personuppgifter riskeras? Om svaret kan argumenteras till ett ja kan en intresseavvägning kanske vara en rättslig grund att använda sig av.

För att stödja behandlingen av personuppgifter på en intresseavvägning krävs det att den personuppgiftsansvarige har ett berättigat intresse för att behandla uppgifterna. Med berättigat intresse menas att den personuppgiftsansvariges - alltså ett bolag, stiftelse, organisation eller en myndighet - behandling av personuppgifterna väger tyngre än integriteten för den enskilde som personuppgifterna berör. Exempel på berättigar intresse kan därmed vara att motverka bedrägerier och intrång i bankkonton. 

Att lämna ut personuppgifter till tredje man

En intresseavvägning kan ibland även utgöra en rättslig grund för att utge personuppgifter till tredje man under förutsättningen att denna också har ett berättigat intresse. En tredje man är i detta sammanhang en utomstående part till det bolag som samlat in och behandlat personuppgifterna. En tredje man kan därmed vara en juridisk person, bolag eller en organisation.

Innan uppgifterna lämnas över till en tredje man krävs det emellanåt att man som överlämnande part - även kallat personuppgiftsansvarig - tar reda på varför den utomstående personen vill ha personuppgifterna, om de verkligen behöver dessa och vad uppgifterna ska användas till. Det kan därmed vara säkrare att använda avtal- exempelvis ett personuppgiftsbiträdesavtal eller dylikt - som rättslig grund vid överlämnandet av personuppgifter till tredje man.

Vid användningen av intresseavvägningen som rättslig grund rekommenderar vi på Stellarlex Juristbyrå att alltid noggrant dokumentera tillvägagångssättet och grunden för det berättigade intresset. På så vis får du som personuppgiftsansvarig - alltså den som ansvarar för behandlingen av personuppgifterna - ett brett bevisunderlag vid potentiell tvist. Detta, samt valet av rättslig grund, kan emellanåt vara svårt att navigera.