Vad innebär direktivet om styrkande och kommunikation av uttalade miljöpåståenden?

Juni 13, 2023

Det nya förslaget från Kommissionen till ett direktiv som reglerar miljöpåståenden syftar till att motverka otydliga och missvisande påståenden kring miljö och klimat samt till att skapa en jämnare spelplan på EU-marknaden. Direktivet som på engelska kallas The Green Claims Directive innehåller regleringar inom två huvudsakliga områden; tillgång till tillförlitlig information och reglering av miljömärkningar.

Varför är oreglerade miljöpåståenden ett problem?

En undersökning från år 2020 som genomfördes av Kommissionen visade att 53 procent av totalt 150 studerade miljöpåståenden inom EU var otydliga, missvisande eller utan belägg. Ytterligare en studie som genomfördes med hjälp av medlemsländerna fann att 57 procent av 344 undersökta hållbarhetspåståenden var för otydliga för att möjliggöra en konkret bedömning. De ansvariga för studien hade exempelvis svårt att avgöra huruvida påståendena syftade till hela, eller enbart delar, av produkten eller tjänsten samt i vilket steg i livscykeln som påståenden syftade till. Detta skapar både misstro och förvirring för konsumenter inom EU och kan enligt Kommissionen försvåra konsumenters möjligheter att bidra till den gröna omställningen.

Direktivet föreslås komplettera andra lagändringar

Kommissionen föreslog i mars 2022 att stärka konsumenters rättigheter i unionens konsumenträtt. Planen är att uppdatera direktivet om otillbörliga affärsmetoder 2005/29/EG, vilken reglerar näringsidkares affärsmetoder gentemot konsumenter på ett mer generellt plan, och tillföra direktivet kring miljöpåståenden för att reglera miljöpåståenden med mer specifika krav. Direktivet föreslås gälla för alla näringsidkare med en årsomsättning på över 2 miljoner euro samt med en personalstyrka på över tio personer. Små företag kan dock själva välja att uppfylla kraven i direktivet och på så sätt erhålla ett certifikat som visar att deras påståenden och kommunikation är i linje med de krav som ställs i direktivet.

Tillgång till tillförlitlig information

För att konsumenter ska kunna få bättre information kring miljöpåståenden föreslås krav inom två områden; krav på styrkande av miljöpåståenden och krav på kommunikation av miljöpåståenden.

Krav på styrkande av miljöpåståenden

I direktivet föreslås att näringsidkare som väljer att använda sig av miljöpåståenden ska kunna styrka dessa utifrån vissa minimikrav för påståenden. Krav för påståenden är bland annat att näringsidkare ska kunna:

• Specificera om påståendet rör hela produkten eller enbart delar av produkten. Detsamma gäller miljöpåståenden för tjänster.
• Förlita sig på allmänt erkända vetenskapliga bevis.
• Demonstrera att påståenden är relevanta ur ett livscykelperspektiv.

Direktivet reglerar även jämförande påståenden, exempelvis påståenden i form av att en viss näringsidkare har lägre klimatpåverkan än sina konkurrenter. Krav som ställs är bland annat att näringsidkaren som uttrycker påståendet ska tillhandahålla jämförbar information kring miljöpåverkan för de produkter eller tjänster som är berörda.

Krav på kommunikation av miljöpåståenden

Vad gäller krav på kommunikation av miljöpåstenden reglerar direktivet omfattningen av påståenden. Påståenden får enbart täcka miljömässiga aspekter, exempelvis miljömässig påverkan och prestanda, som kan styrkas med hänsyn till minimikraven. Dessutom ska företagen, där det är relevant, komplettera påståendet med information om hur konsumenter kan använda produkten för att minska dess klimatpåverkan.

Reglering av miljömärkningar

De bestämmelser för miljömärkningar som direktivet fastställer syftar både till att minska antalet nya miljömärkningar samt till att införa striktare kriteria för redan befintliga miljömärken. Detta gäller dock inte för märkningssystem utförda av EU. I första ledet förbjuder direktivet upprättandet av nya märkningssystem på regional och nationell nivå från offentliga myndigheter. I andra ledet behöver befintliga märkningssystem efterleva följande krav:

• Tillhandahålla information kring ägande och beslutande organ för märkningsschemat, denna information bör vara transparent, gratis att få tillgång till och tillräckligt detaljerad.
• Tillhandahålla information om målsättningar för märkningssystemet där informationen ska vara transparent, gratis att få tillgång till och tillräckligt detaljerad.
• Tillgodose att märkningssystemet är utvecklat av exporter som kan försäkra att märkningen har vetenskaplig robusthet.

Åtgärder och straff vid överträdelse av direktivet

För att försäkra att direktivet efterföljs kommer medlemsstaterna att vara ansvariga för att upprätta regler kring påföljder. Medlemsstaternas straffskala ska ta hänsyn till de specifika aspekterna för överträdelsen, bland annat vad gäller omfattning, art, varaktighet och ekonomiska förmåner från överträdelsen. Direktivet föreslår även att medlemsstaterna ska vara skyldiga att inkludera följande åtgärder och påföljder vid överträdelse:

• Böter som fråntar de ansvariga deras ekonomiska förmåner från överträdelsen. Storleken på bötern ska dessutom öka vid återkommande överträdelser.
• Konfiskering av vinst som en handlare har erhållit från en transaktion med berörda produkter.
• Tillfällig avstängning från att delta i offentliga upphandlingsprocesser såväl som tillgång till offentliga medel, där avstängningen avser en maxperiod på 12 månader.

Vad händer nu?

Om direktivet träder i kraft kommer medlemsländerna ansvara för att delegera uppdraget om genomförandet av direktivet till behöriga myndigheter.

För företag kommer det, i det fall att direktivet får grönt ljus, bli viktigt att se över och uppdatera sina policydokument för kommunikation och marknadsföring. Att ta in juridisk hjälp med rätt kompetens kan vara en god idé, dessa kan även stötta med juridisk expertis för att försäkra att kommunikations- och marknadsföringsansvariga får korrekt träning för att undvika överträdelser.

Källa: The Green Claims Directive